CFT - COMPASSIONFOKUSERAD TERAPI

Compassionfokuserad terapi är en form av psykoterapi utvecklad av den kliniska psykologen Paul Gilbert. Metoden sammanför tekniker inom kognitiv beteendevetenskap med koncept inom flertalet andra psykologiska teorier och neurovetenskap. CFT grundar sig i neurovetenskap och har utvecklats för att behandla komplexa psykiatriska svårigheter där skam och självkritik har en omfattande funktion. Målet i denna terapiform handlar om att erbjuda värme, trygghet och en lugn atmosfär. Utifrån teknikens teoretiska grund bygger detta på att skapa ett klimat där det är enklare att applicera de metoder som vanligtvis används inom kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden har visat god effekt vid behandling vid svårigheter med skam eller överdriven självkritik men även vid olika typer av svårighet till att känna medkänsla, både för sig själv och för andra. Genom att använda sig av principer inom compassionfokuserad terapi har man funnit god möjlighet för människor att lära sig utveckla och kunna visa mer värme, medkänsla och förståelse i sociala situationer och mot sig själva. På det viset även utveckla ett bättre mående.

Metoden utgår från människans emotionsregleringssystem där arbetet fokusera på att förändra de automatiska och inlärda responserna utifrån hotsystemet till att utveckla färdigheter och hantering i trygghetssystemet. De tre system man fokuserar på i CFT och som människan pendlar mellan kallas för hotsystemet, drivsystemet och trygghetssystemet.

I compassionfokuserad terapi fokuserar behandlingen på arbete med att utveckla och träna medkänsla/compassion. Det innebär att kunna närma sig det som är svårt och jobbigt i livet och ha en motivation att vilja hjälpa sig själv och andra med det. Det handlar om att agera på sätt som är hjälpsamt och som ökar välmåendet. Eftersom hjärnan är formbar är det möjligt att träna upp nya mönster till upplevelse och känslomässiga reaktioner till situationer och erfarenheter. Hjärnan påverkas av vilket känslotillstånd vi befinner oss i och därför kan vi i upplevelser av stress och kritik bli mer och mer vana att vara i ett sådant tillstånd, vi blir bra på att kritisera oss själva, känna självtvivel, oro och ångest. Vårt hotsystem växer sig större.

De olika metoder man arbetar med i CFT är bla:

• Medkänsla tränas via aktivering av trygghetssystemet i olika andningsövningar och grundande mindfulnessövningar för kroppen. Visualiseringsövningar och mindtraining utgör en stor del av arbetet med träning i medkänsla.

• Medvetenhet tränas kring egna mönster och vad som händer i olika situationer som är problematiska. Hur tankar, känslor och beteenden hänger samman, hur de påverkar måendet och det egna fungerandet.

• Känslor, att träna ökad medvetenhet kring egna känslor för att förstå och känna igen känslor. Att vara i kontakt med svåra känslor och att utveckla ett medkännande och förstående förhållningssätt till de egna känsloreaktionerna.

• Beteenden utgör en stor del av behandlingsarbetet i CFT, flera av de metoderna som används i traditionell KBT känns igen. Fokus ligger på utveckling och träning av beteenden som får en gynnsam effekt på lång sikt. Här tas hjälp av processen – Stanna upp, lägga märke till, ha förståelse för hjärnans funktioner, och sedan göra ett aktivt beslut om vad som är mest hjälpsamt på lång sikt.

• Värderingar, i CFT arbetar vi utifrån att identifiera sin egen värdegrund, en värdegrund utifrån medkänsla. Medkänsla är en värdering i sig. Utgångspunkten är att människan mår bättre och att världen blir en bättre plats om vi behandlar varandra med en önskan om att förstå och hjälpa.

• Kroppen, i CFT utgår vi från att människan är en helhet och att kroppen och sinnet påverkar varandra. Här används olika övningar och tekniker för att komma i kontakt med hur kroppen på olika sätt kan bidra till främjat mående. Framförallt arbetar vi här med andningstekniker och kroppshållning.

Forskning visar att CFT är mycket effektiv i behandling av känslostörningar och känslobaserade psykologiska svårigheter. Dock krävs det fortfarande vidare och grundligare analys av metoden för att den ska godtas storskaligt.