BEHANDLINGSOMRÅDEN

OMRÅDEN

På Spera KBT behandlar vi ett flertal problemområden. Nedan presenteras ett par av de områden som vi arbetar med. Hittar du inte det du söker hjälp för går det bra att kontakta oss med en förfrågan.

DEPRESSION

Depression innebär en långvarig känsla av nedstämdhet, orkeslöshet och hopplöshet. Alla människor kan känna sig ledsna ibland, som en del av livet. Vid depression är skillnaden att den ledsna känslan inte går över. Depression är idag den vanligast förekommande diagnosen inom psykisk ohälsa och drabbar ca en fjärdedel av alla män och hälften av alla kvinnor någon gång under livet.

Vid depression är det framförallt ett sänkt stämningsläge som dominerar individen. Den deprimerade personens känsloliv präglas av nedstämdhet och tomhet. Vanligt är att känna hopplöshet och misstro till den egna förmågan att påverka sin situation eller omgivning. Vid depression förekommer även att samtidigt känna ångest samt att tankarna präglas av uppgivenhet och negativitet. Det är även vanligt att ha ett minskat emotionellt engagemang och en upplevelse av att tappa lusten för saker och ting. Det som tidigare fångat intresset och varit lustfyllt är inte det längre.

En deprimerad individ tenderar att hamna i ett negativt mönster där minskat intresse resulterar i minskat engagemang i vardagliga aktiviteter och i en alltmer tilltagande passivitet. När den deprimerade reflekterar över nuet, framtiden och sig själv är det huvudsakligen i negativa tankebanor med en låg tilltro till förändring.

Behandling av depression med KBT
Behandlingen bygger främst på behandlingsmetoden beteendeaktivering med inslag av andra KBT metoder som kan användas vid behov. Behandlingen syftar till att bryta individens isolering och inaktivitet samt det negativa tankeinnehållet och känslan av hopplöshet som kan ha kommit att etablera sig. Med fokus på ökad stimulans för hävning av passivitet schemaläggs olika aktiviteter tillsammans med terapeuten för att individen gradvis skall komma tillbaka till sina tidigare sysslor alternativt nya. Beteendeaktiveringen är en successiv process med påbörjan av enklare aktiviteter ex. att etablera en dygnsrytm och att äta regelbundet för att gradvis öka omfattningen till ex. sociala aktiviteter och hobbies. I behandlingen verkar terapeuten på ett aktivt sätt genom att motivera den deprimerade i arbetet med beteendeaktivering och förändring samt till att skapa rimliga målsättningar och sänka de ibland höga krav den deprimerade tenderar att ställa på sig själv. Genom successiv ökad aktivitet återinförs positiva förstärkare i individens vardag och upplevelsen av kontroll och förmåga återfås vilket i sin tur ökar självkänslan.

Att arbeta med negativt tankeinnehåll vid depression
Vid depression tyngs individen ofta av ett överdimensionerat negativt tankeinnehåll. Sättet att se på sig själv, omgivning och framtid ter sig dystert och ibland hopplöst. I terapin arbetar terapeut och individ för att identifiera dessa negativa tankar och de situationer då de uppstår. Individen tränas i att se tankarna som tankar och att utmana dess innehåll för att kunna ta ställning till dess trovärdighet. På det viset minskar benägenheten att dra slutsatser om det mesta i tillvaron utifrån de negativa tankarna. I det gemensamma arbetet med terapeuten får den deprimerade stöd att utmana, pröva och förändra sina tankar och tolkningar så att de stämmer bättre med verkligheten och därmed även rustas inför eventuella återfall.

Det är svårt att säga helt hur lång en behandling av depression blir, det beror på graden av svårighet. Uppskattningsvis kan en terapi vara mellan 15-20 sessioner.

PANIKÅNGEST

Panikångest är en känsla som kommer plötsligt, ofta utan upplevd förvarning. Den kan upplevas som ett tryck över bröstet, andnöd, yrsel, hjärtklappning, rädsla för att tappa kontrollen eller att “bli galen”. Den ångest som uppstår är väldigt intensiv och upplevs ofta som mycket skrämmande och outhärdlig. Trots att panikångest bara varar en kort stund, ca 30 min, kan det för den som befinner sig i den upplevas som en evighet. Eftersom panikångesten förknippas med hög grad av obehag och väldigt ofta även rädsla och fara leder den till att individen börjar undvika olika situationer, platser och människor som på olika sätt förknippas med panikångesten. Undvikandet syftar till att förhindra att panikångesten uppstår på nytt. Det är även vanligt att individen blir mer och mer uppmärksam på vad som händer i kroppen, dvs scannar av inre och yttre signaler för kontrollerande av eventuella panikattacker och förberedande på undvikande av det. Panikångest är, trots sitt ofta maximala obehag, en helt ofarlig känsla och går över av sig självt tack vare kroppens autonoma nervsystem som bromsar påslaget efter en stund.

Panikångest ingår i kroppens egna alarmsystem och har som uppgift att förbereda oss för fara. Det kroppen förbereder sig för är att fly eller att kämpa och därför behöver vi kunna agera snabbt och kraftfullt, adrenalin pumpas ut i blodet, pulsen ökar och kroppen gör sig beredd. För det mesta hamnar vi dock inte i situationer som kräver denna förberedelse i dagens samhälle och reaktionerna kan då bli besvärliga för individen. Detta inträffar exempelvis då alarmsystemet blir överkänsligt och aktiveras även om ingen fara föreligger. Det kan hända om individen varit med om något som väckt denna reaktion och som sedan aktiveras i andra liknande situationer men då reaktionen egentligen inte behövs. Det kan handla om att den obehagliga upplevelsen var så skrämmande att individen blir extra vaksam kring de fysiologiska reaktionerna den orsakade och därmed blir vi rädda för att känna så igen. Det leder i sin tur till att olika fysiologiska förändringar eller yttre intryck som påminner om tidigare panikångestanfall kan trigga igång ett nytt anfall. Det hjälper inte att individen gjort allt den kan för att undvika det.

Behandling med KBT vid panikångest
Vid behandling med KBT vid panikångest består arbetet huvudsakligen i att träna individen att hantera och stå ut med de olika fysiologiska reaktionerna som uppstår vid panikångest. Behandlingen är successiv vilket innebär att vi närmar oss obehaget utifrån upptrappning. Successivt får individen möta obehaget utan att undvika det. Detta görs både genom exponering för obehagliga känslor i terapirummet men även genom att planera olika hemuppgifter och beteendeexperiment där individen får som uppgift att utsätta sig för olika situationer som förknippats med panikångest. Genom att stanna kvar i känslan och inte försöka stoppa den ges både kroppen och hjärnan en chans att lära om, dvs att upptäcka att situationen inte är farlig. Individen kommer därför att erfara att känslan går att stå ut med och att den går över av sig själv. Vid upprepad träning minskar ångestpåslaget och individens hantering av svårare situationer ökar vilket i bästa fall bidrar med utebliven panikångest och annars en förmåga att stå ut med och hantera obehaget.​

Det är svårt att säga helt hur lång en behandling för panikångest blir, det beror på graden av svårighet. En uppskattning kan vara 15-20 sessioner.

ORO OCH ÅNGEST

Oro är ett vanligt tillstånd som alla kan känna till och från. Det är ofta kopplat till något som vi tänker skulle kunna hända eller något vi är rädda skall uppdagas. I de allra flesta fall är oron övergående och vi begränsas inte av den. Den släpper av sig själv och tankarna bleknar. Men ibland släpper inte oron, hur mycket individen än försöker att minska på oron genom lugnande tankar eller olika strategier för att hantera sin oro. Oron blir kvar och kommer successivt att ta över alltmer av individens tankeinnehåll och vardag, det kan kännas som att hela livet är oroligt och att all tid går åt att oroa sig.

Oro består av två fokusområden;
Reell oro i nutid är en oro som kopplar till faktiska situationer vilket kan handla om arbetsrelaterade händelser, relationsmässiga, hur olika uppgifter eller situationer skall lösa sig.
Hypotetisk oro är oro som är kopplad till ännu ej faktiska situationer, ex sådant som skulle kunna hända i framtiden, det kan röra sig om att något hemskt skall hända, rädsla för att drabbas av en obotlig sjukdom eller att bli ensam.

Behandling av oro med KBT
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en praktiskt inriktad terapiform med fokus på här och nu. Det innebär inte att tidigare erfarenheter ej är intressanta – tvärtom är de ofta viktiga för att förstå nuet. Inom KBT tänker vi oss att det finns ett samband mellan tankar, känslor och beteenden. Beteenden påverkar tankar och känslor, och känslor inverkar på tankar och beteenden. I KBT utgår man från detta samband för att förstå hur problemen hänger samman. När man har levt med problemen ett tag kan det hända att man utvecklar sätt att hantera dem som gör att problemen vidmakthålls eller gör dem värre. I KBT-behandling börjar man med att kartlägga problemen och därefter får man lära sig nya sätt att hantera sina svårigheter så att man blir mindre orolig och ångestfylld och får ökad livskvalitet. I slutet av behandlingen summerar man vad man lärt sig och planerar för hur man ska vidmakthålla det man lärt sig. Precis som när man till exempel ska lära sig att spela ett instrument krävs det träning för att lära sig att bemöta oro på ett nytt sätt. För att det man gör ska få fäste i vardagen kommer man därför överens om hemuppgifter som man utför mellan gångerna man ses. KBT handlar väldigt mycket om samarbete: patienten är expert på sina svårigheter och terapeuten är expert på metoder för att hantera dem.


Om man under en längre tid har upplevt överdriven oro för flera vardagliga saker och samtidigt har en upplevelse av att oron inte går eller är mycket svår att kontrollera kan det hända att man bedöms uppfylla kriterier för generaliserat ångestsyndrom (GAD). För att få diagnos krävs också att man upplever flera kroppsliga symtom, så som trötthet, irritabilitet, och muskelspänning samt att oron påverkar livet på ett negativt sätt. Drygt 1,5 % av befolkningen uppfyller diagnosen vid varje givet tillfälle och närmare 6 % av befolkningen uppfyller diagnosen någon gång i sitt liv.

Det är svårt att säga helt hur lång en behandling för oro blir, det beror på graden av svårighet.

ÄTSTÖRNING

Ätstörning är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser, såsom bulimi, anorexi, hetsätningsstörning och ätstörning utan närmare specifikation. Gemensamt för ätstörning är ofta en stark rädsla för att gå upp i vikt. Ätstörning att individen har en allvarlig störning i sitt ätbeteende och/eller att personen försöker kontrollera sin vikt. Ätbeteendet kan se olika ut, det kan innebära att äta stora mängder mat för att sedan kräkas upp den, det kan innebära extrem bantning eller restriktivt ätande. Gemensamt för de individer som har en ätstörning är att det finns en osäkerhet inför hur och hur mycket de kan äta, ofta men inte alltid används olika kompensatoriska beteenden kopplade till ätandet; fysisk aktivitet, kräkningar, laxering och restriktivitet. Vikten och kroppsformen utgör ett stort fokus och hänger samman med hur individen värderar sig själv. Vid ätstörning kretsar tankarna i mycket hög utsträckning kring mat, ätande och ibland utseende. Det är också vanligt att vara självkritisk och att ställa höga krav på sig själv. Idag är det mer vanligt att tänka på hur man ser ut kroppsligt än att inte göra det, de flesta av oss har provat någon diet eller träningsform för att förändra kroppen eller gå ned i vikt. Alla utvecklar dock inte en ätstörning. När tankarna på mat, ätande och kroppsform dominerar livet, då det påverkar mående, fysisk hälsa och sociala relationer, då kan det handla om en ätstörning. 


Det är även vanligt att den som har en ätstörning försöker dölja den för sin omgivning, vilket kan leda till svårigheter att upprätthålla sociala relationer och successivt bidra med isolering. Det kan även bidra med nedstämdhet och oro. 

Behandling av ätstörning med KBT 

Vid behandling av ätstörning med KBT görs grundlig beteendeanalys där sambanden mellan tanke, känsla och beteende kartläggs för tydlig förståelse av individens etablerade mönster och utifrån detta sammanställs en behandlingsplan med tydliga mål. Vi arbetar sedan tillsammans med etablering av regelbundna måltider, hävning av kompensation, utmaning av negativa och dysfunktionella tankar, etablering av mer funktionella och hjälpsamma beteenden samt hantering av obehag. Behandling av ätstörning är en tuff process och kräver återkommande beslut och kontinuerligt motivationsarbete, detta eftersom ätstörningen många gånger är belönande i sig och bidrar med olika positiva upplevelser för individen. I det terapeutiska arbetet ges stöd i den förändringsprocess det innebär att häva gamla mönster och införa nya beteenden och vanor. 


Med hänsyn till ätstörningars förekomst av komplexitet görs alltid en initial bedömning för avgörande kring individens medicinska och fysiologiska status. Vid mer svårartad problematik rekommenderas specialistvård vid någon av de ätstörningskliniker som finns inom landstingsbaserad vård och specialistvård.

Det är svårt att säga helt hur lång en behandling för ätstörning blir, det beror på graden av svårighet. Uppskattningsvis kan en terapi vara mellan 20-30 sessioner.

STRESS

Stress är något som vi alla kan känna i olika situationer och under olika perioder av livet. Reaktionen som uppträder i kroppen och sinnet räknas som en av de viktigare för överlevnad och hantering av olika belastningar. Dock är vi i det moderna samhället sällan utsatta för situationer som kräver fysisk kamp för överlevnad, ändå är det precis det kroppen förbereder sig på vid en stressupplevelse. Idag upplever de flesta människorna stress i relation till olika psykiska ansträngningar, exempelvis upplevelsen av att ha för mycket att göra och att inte hinna med eller att vara osäker inför olika situationer som upplevs okontrollerbara eller för svåra.


Stress kan komma av olika situationer och olika människor blir stressade av olika saker. Hur vi reagerar i en situation beror på flera faktorer, bl.a våra erfarenheter och hur vi är som person. Gemensamt för de flesta är att uppleva stress när det finns för mycket att göra och samtidigt inte tillräckligt med tid, när kraven höjs runtom oss och när vi blir pressade från olika håll. Det kan handla om arbete, skola såväl som privatliv och relationer. Mest stressande är krävande situationer som individen har liten kontroll över och som bidrar med känslor av ensamhet. Stress kan även komma av situationer där individen upplever att den har för lite att göra eller där tillvaron inte känns meningsfull. Vid stress är det även vanligt att kraven från andra upplevs höga men att det samtidigt ställs höga krav från en själv och kombinationen kan bli överbelastande. Det är inte bara verkliga hot som kan stressa eftersom hjärnan inte kan skilja på ett riktigt hot eller ett som bara föreställs. Därför kan stress upplevas bara av att föreställa sig ett hot eller en svår situation som egentligen inte finns och som kanske aldrig kommer att inträffa. Kroppen reagerar ändå på hjärnans signaler.


De vanliga reaktionerna vid stress är de som kallas för ”kamp-flyktreaktionen” som innebär att hjärnan och kroppen ställer in sig på att antingen kämpa emot ett upplevt hot eller att fly från det. Hjärnan skickar signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras och i sin tur förbereder kroppen för aktivering, dvs att snabbt kunna reagera. I kamp- och flyktreaktionen kan individen känna sig rädd, arg och irriterad. Eftersom hjärnan och nervsystemet inte kan skilja på verkliga hot och sådant som vi oroar oss över kan stressreaktionen utlösas även i vanliga situationer där det inte lämpar sig att slåss eller fly. Det kan då upplevas belastande.
En annan vanlig reaktion vid stress är den som kallas ”spela-dödreaktionen”. Den kan uppstå då individen uppfattar situationen eller belastningen som alltför stor och att det känns omöjligt att hantera. Denna reaktion bidrar med känslor som trötthet, yrsel, muskelsvaghet och symtom från magen. Vanligt är även att dra sig tillbaka från sociala situationer och att känna sig nedstämd och trött.


Behandling av stress med KBT
KBT har visat sig effektiv vid behandling av stress där en stor del av behandlingen centreras kring förändring men också förståelse och acceptans av känslor som kan upplevas svåra eller belastande. Terapin är strukturerad och aktiv med fokus på nuet och framtid samt förståelse för hur individen hamnat i stress och vad som behöver göras för att förändra förloppet framåt.


Behandlingen inleds med en kartläggning och bedömning som vid överenskommelse fortsätter med olika beteendeanalyser för att gemensamt skapa en förståelse och överblick för hur individens fungerande styrs och vidmakthålls. Målsättningen är att bryta de negativa beteendeförloppen som bidrar med stress och andra negativa symtom såsom nedstämdhet och kroppslig funktionsförsämring. Gemensamt arbetar terapeut och klient för att föra in alternativa beteendestrategier, tankar och rutiner som kan tänkas mer gynnsamma för ett liv med mindre stress. Behandlingen bygger på ett 10-stegs program där följande områden ingår; Att sätta egna mål, Balans mellan aktivitet och återhämtning, Sömnstrategier, Balanserad livsstil, Avspänning och avslappning, Kommunikation kring egna behov, Förändra tankar, Sluta älta, Acceptans och Vidmakthållande.

Det är svårt att säga helt hur lång en behandling för stress blir, det beror på graden av svårighet. En uppskattning kan vara 15-20 sessioner.

FOBIER

Fobier karaktäriseras av väldigt stark och överdriven rädsla inför bestämda saker eller situationer. En individ som lider av fobi gör så mycket den kan för att undvika att hamna i en situation där den kan möta det den är rädd för. För en del som har fobi kan så mycket tid och energi gå åt att undvika situationer att livskvaliteten påverkas negativt på olika sätt. Fobier delas in i olika kategorier; Djur, Naturlig miljö, Blod-injektion-skada, Situationsomständigheter.


Fobier är relativt vanligt förekommande, dock är det inte lika vanligt att söka hjälp vilket kan bero på att undvikandet bidrar med säkerhet och känns som det enda sättet att hantera svårigheterna.

Behandling med KBT vid fobi
Behandlingen består primärt av exponering vilket innebär att individen tränas i att utsätta sig för det som är förknippat med rädsla och som hittills undvikits. Exponeringen sker i kombination med uteblivande av att söka säkerhet eller att undvika, dvs. individen möter det som upplevs skrämmande utan att göra något för att undvika det. Exponeringen syftar till att tillägna sig nya erfarenheter och tolkningar av situationen än de som hittills styrt tänkande och beteende.

Behandlingen hos oss utgår från individens unika problemformulering och den beteendeanalys vi tillsammans identifierat. Varje behandling utformas i relation till individens specifika situation och önskan om förändring. Vi ser den individuella målsättningen som central samtidigt som behandlarens kompetens och kunskap inom problematiken räknas som ett viktigt komplement i utformningen av behandlingsplan.

Det är svårt att säga helt hur lång en behandling för fobi blir, det beror på graden av svårighet. En uppskattning kan vara 10-12 sessioner.

TVÅNGSSYNDROM

Tvångssyndrom eller OCD, Obsessive Compulsive Disorder, är en problematik som karakteriseras av tvångstankar och tvångsbeteenden. Uppskattningsvis lider ca 2% av alla svenskar av tvångsproblem vilket betyder att det är relativt vanligt. Tvångstankar är ofrivilliga tankar som dyker upp och väcker starka, obehagliga känslor och leder till ångest. Tvångshandlingar består av upprepade beteenden och handlingar med syfte att minska ångest och obehag och för att återfinna rätt känsla. Tvångshandlingar kan vara synliga såsom handtvätt, kontroll av spis och kranar men det kan även röra sig om osynliga beteenden såsom att räkna i huvudet, tänka specifika tankar eller be en bön. För individen med tvångssyndrom skiftar ofta tvångstankar och tvångsbeteenden över tid, både i innehåll och omfattning. Det som skiljer tvångssyndrom från att bara vara en ”noggrannhet” är att tvångstankar och handlingar upptar mycket tid, minst 1h om dagen, och medför sämre fungerande i vardagen vilket innebär att individen begränsas på olika sätt. De flesta som lider av tvångssyndrom upplever sig negativt påverkade av den oro och ångest som kommer av tvångsproblem även om förmågan till insikt om problemens orimlighet varierar mellan individer. Tvångsproblem kan delas in i 4 övergripande former;

  1. Rengöringstvång – överdriven renlighet och tvätt orsakad av rädsla för bacillskräck och smitta.

  2. Kontrolleringstvång – påtagligt säkerhetsagerande baserat på rädsla för orsakande av olycka eller skada.

  3. Arrangeringstvång – att rätta till och ordna föremål utifrån obehag inför asymmetri.

  4. Upprepningstvång – handlingar som utförs upprepade gånger tills rätt känsla infinner sig.



Mentala ritualer är ytterligare en form av tvångssyndrom som består av skrämmande tvångstankar besvarade med enbart osynliga tvångshandlingar. Mycket tid och energi går således åt för individen att undvika att vissa typer av tankar uppstår.


Behandling av tvångssyndrom med KBT
KBT är idag den behandling som rekommenderas för tvångssyndrom, omkring 60% visar god effekt på symtomreduktion efter behandling.
Behandlingen består av exponering och responsprevention, två komponenter som verkar gemensamt för att minimera tvångssyndrom. Exponering innebär att individen utsätter sig för det som väcker obehag för att sedan med hjälp av responsprevention låta bli att tänka eller göra något för att minska på obehaget. Behandlingens målsättning och förväntade resultat är att exponering med responsprevention, ERP, skall leda till tillvänjning eller försvagning av den ångest som väcks hos individen i olika sammanhang. ERP är idag den KBT-behandling för tvångssyndrom som används mest och har bäst evidens för symtomreduktion.


Behandling med ERP är krävande och kan ta mycket tid. Initialt görs en grundläggande bedömning och identifiering av tvångsproblemets beståndsdelar. Sedan görs en genomgående planering som på ett tydligt och strukturerat sätt förklarar hur tvångsproblemet skall angripas. Behandlingen kan till en början ofta upplevas som svår och utmanande för den som lider av tvångsproblem men bidrar successivt med en ökad känsla av att det går att bli fri från tvångsproblem. Behandlingen består av veckovisa sessioner där avstämning och planering utformar arbetet med exponeringsövningar och responspreventionens utformning. Arbetet är ett gemensamt utforskande och planerande mellan klient och terapeut. Hemuppgifterna utgör en central del av behandlingen och är avgörande för behandlingsresultat.

Något av det allra viktigaste vid behandling av tvångssyndrom är den individuella utformningen. Behandlingen skräddarsys utifrån den enskilda problembeskrivningen och målsättningen är att minska individens lidande och begränsande symptom för att öka positivt mående och fungerande.

Det är svårt att säga helt hur lång en behandling vid tvångssyndrom blir, det beror på graden av svårighet. En uppskattning kan vara 15-20 sessioner.

Vill du veta mer? Hör av dig på 0709-798960, på info@sperakbt.se eller via kontaktformuläret.

©2020 by Spera KBT. Proudly created with Wix.com